Hipp hipp eller nåt

Jag kom på att jag borde fira min födelsedag.

Eller ja, jag somnade med näsan i Pokemon Diamond, vaknade helt förvirrad, gick ner och handlade strax efter åtta och kom tillbaka till en halvfest slash X Factor i vardagsrummet.
Bestämde mig för att ta en öl och känna efter, och nu är jag nyduschad och ska till Harrys i Uddevalla med alla pojkarna.

Eller som Cristian sa: "Vi ska lära dig allt vi kan."
Jag bara: "Nej tack."

Förresten kan jag mer än dom, jag är så onödigt allmänbildad.

Det hela känns lite bummigt. Tupplur, handla, bestämma mig för att spontanfesta. Det är det livet jag saknar (för mycket), det är sånt jag behöver ibland. Jag kommer hata mig imorgon, men ärligt talat bryr jag mig inte.

Händerna i taket.