Just nu är livet en enda lång måndag. Ett diffust, grått streck.
Nästan så jag hoppas att det är pms, för att var så här energilöst dyster utan anledning känns rätt dumt. Fast det är aldrig utan anledning, det är det inte, men om det inte är pms måste jag försöka komma på vad som är anledningen, och det vet jag inte om jag orkar.
Det är bara en sån dag idag.
Hashtagg höst. Typ.
Jag ska iväg och boxas snart, tror jag. Jag vet att jag behöver det men äääuh. Att vistas utomhus. I Bohuslän. I oktober.
Inte okej.
Jag behöver slå på saker men samtidigt vill jag bara rulla ihop mig under täcket och förneka allting och försöka teleportera mig till något solig fjäll eller nåt.
Ursäkta.
Det blir nog bättre snart.
Bara det slutar regna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar