Mina tankar om att ctrl+v-skapa ett blogginlägg:

1. Folk som bara rakt av kopierar in en hel låttext i blogginlägg utan vare sig reflektion, förklaring eller någon som helst annan egen input kring det hela är tråkmånsar. Jag bara jo men det är faktiskt väldigt fint skrivet, men inte av dig. vad tycker du om den, jag vill veta vad du känner inte bara läsa texten och så vidare.
2. Jag inser att ovanstående får mig att framstå som irriterande, elitistisk eller rentav bådadera.
3. Det gäller även Youtube-videor.
4. Jag erkänner direkt: jag har gjort mig skyldig till ovanstående fadäs. År 2005.
5. Men vidhåller att jag blir betydligt mer benägen att klicka på en video eller en länk om det finns en vettig motivering till varför.
6. Motiveringen kan bestå av en inläggsrubrik.

Att bara klistra in hejvilt känns så fruktansvärt mycket Lunarstorm pre PRO-funktionen, när man satt där med begränsade html-skills och bara "oh fin dikt, den lägger jag också in" varpå allas presentationer var både epilepsiframkallande fyrfärgsexplosioner och fyllda av dravel i stil med "liten flicka söt som rosen kysser pojken mitt på nosen".
Alltså.
De rysningarna, den skammen.

Fast jag var såklart emo innan ordet fanns, höll mig till svart och rött och toppade med citat av omväxlande Håkan Hellström, Kent, och Jumper. Inte mycket bättre.

Känner att mina hålla-mig-till-ämnet-skills håller på att väldigt snabbt och spontant självdö så jag ska återgå till det jag ville göra, det vill säga delge er (mina ca 4 trogna bloggläsare) en låt. En låt och en text, och maybe even en liten Youtubevideo on top.

För enastående människor som får mig att skratta och till råga på allt har bra musiksmak. För vägen från Ingenstans via franska alperna och ut i världen. För att jag på något jävla vänster åkte bort, kom hem och på vägen lärde mig att tycka om mig själv.



it's empty in the valley of your heart
the sun, it rises slowly as you walk
away from all the fears
and all the faults you've left behind