Uppesittarkväll av sanitära skäl

En sak jag verkligen, verkligen alltid oroar mig över:

Att råka skära mig när jag rakar armhålorna.
Det har förvisso ännu inte hänt mig en enda gång på drygt tio år, men blotta tanken på det får mig att rysa. Jag är inte helt säker på varför. jag skär mig alltid på knäna och vid anklarna när jag rakar benen och det rör mig inte det minsta, men armhålorna, alltså.

Aj.

Vill inte tänka på det.
Väntar med spänning på att evolutionen ska hinna ikapp oss och eliminera onödiga detaljer på våra kroppar, förslagsvis delar av kroppsbehåringen samt lilltånaglarna.

Seriöst, lilltånaglar. De är så pluttiga att de knappt går att klippa, och jag hade nog inte saknat den halva kvadratcentimeter nagel som mina två lilltånaglar utgör, men nu sitter de där de sitter så jag får väl helt enkelt gilla läget.

Hela det här blogginlägget är resultatet av trosbrist i kombination med trängsel i tvättstugan. Tvättid mellan 23 och 01 är inte helt optimalt, så för att hålla mig vaken ägnar jag mig åt allmän kroppsvård och ja.. jag kanske till och med ska ta bort det extremt avskavda nagellacket som jag haft på vänsterhanden i typ tre veckor.
Tveksam till at somna i acetonlukt dock.
Men tvättandet var nödvändigt - nuvarande underklädesstatus är inga rena trosor i garderoben och alla par utom två i den eventuellt trasiga torktumlaren i källaren. Om en kvart vet jag hur trasig torktumlaren är/inte är. Är den trasig måste jag komma på någonstans att hänga alla underkläder för torkrummen är fulla med Vikkans och Jessicas grejor. Le sigh.

Vad jag inte ska göra är att läsa mer av pdf-boken om svenska journalisters sociala bakgrund, politiska tillhörighet och så vidare.
Då kommer jag somna.