Det är sommar, och som jag njuter.
Alla obligatoriska sandhögar på golvet, i hårbottnen, under naglarna, vem bryr sig?
Det är sommar igen och jag driver runt i Moas gamla shorts och ett lite för stort linne och bara är.
Fast jag är inte bara heller. Jag är på väg någonstans igen, vilket är bra.
Jag är bra. Ja.
(Kommer osökt att tänka på lillebrors raljerande om pannbiffar "jag är en pannbiff. ja. med lök." som fortfarande är något av det roligaste jag läst. Det är antagligen bara kul om man är nån av oss, men ändå. Det är kul.)
Nu ska jag duscha och äta välförtjänt carbonara och fortsätta tycka bra om mig själv. Bäst att passa på nu när jante uppenbarligen är på semester.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar